Veckans poesi.
Ofta blir det kanske snarare månadens poesi.

Alltså: Sådant jag skrev när jag var ung och vacker (!).
Åren närmast före och efter 1960.
Kommentarer och åsikter är välkomna!!
Till: Den senast inskrivna övers.
De tidigare alltså liggande under.

 Om relationer.   Om Livet!.  Om ord.  Om golv.  Bagateller.   Sjukhus.  Elände.  Nonsens.  Skola. Gästpoeter!

 Bosse Malmgren

___________________________________

Ett gult löv                     
             föll sakta mot marken
Ett vilset gult löv           
   utan fast punkt
Ett ensamt gult löv        
       sommarens sista

___________________________________

 Sommarens sista ros            
Sommarens sista nyponros
Stulen                                     
under stulen frihet
                 i en natur som togs mig ifrån

O ros                                       
Din milda               
         starka
                                            söta sommardoft
    låter mig andas frihetens luft
i mitt fängelse utan galler   
i den bur                                
som tvingar mig med band
                       starkare än stål
band som är min rädsla       

O du ros                                 
       som låter mig andas frihetsluft

O ros                                    
           låt mig en försvinnande sekund
få del av din frihet
                  din styrka
                    som trotsar sensommarnattens köld
                                                                     och regn

          Ge mig en aning om vad du är
Låt mig - som du - få glädja andra
                                                        med frihet.

                        
___________________________________

Vart tog solen vägen
Jo,                           
ett moln kom  emellan
              men alla moln har en silverkant

Och när molnet gått förbi
             blänker solen till

  före nästa moln .  .  .  .  .

_______________________________

En heliumfylld ballong       
                                                     av drömmar
Med baruim i barlast         

  Simmande i en Ocean av väte
och tre ensamma molekyler
                                                   av liv
                                  sex atomer syre

En svart dans bland kväve
          till spektralglada toner
från fjärran flytande stjärna
                               av värme

Vid absolut nollpunkt.         
 

_______________________________

En samling              
                         av snökristaller
                i folkspråk benämnd: Flinga
virvlar runt
bland svåräkneliga andra flingor

Dansar en glad calypso
                   om vintern
om kyla  frost  och Bore

Han, Kungen av Is, du vet.

________________________________

Tjärn

En liten handfull vatten
utkastad i natur          
               i natur Nolaskog
ett blåviolett stänk      
                         i höstgrönt
under himmel i blågrått
med klarröda stänk      
bland det mildgröna     
                          himmelsljuset.

___________________________________

Att från bottenläge
sjunka djupare
det är ganska svårt
                men det går

En stunds ensamt umgänge
med naturen
kan dock bota det mesta.
 

___________________________________

  Tillbaka